Bildregistretär ännu ett bara utdrag ur min totala bilddatabas. Efter 40 års fotografering finns mycket att göra när bilderna skall publiceras på nätet.

Min första kamera köpte jag på Polyfoto i Härnösand i slutet på 40-talet. Det var en Voigtländer 6x6. Den hade en utällbar bälg och en ljusstyrka på hela 1:4. Slutaren var en Syncro Compur och hade tider från 1 till en 1/500 sek.Färgfilm fanns ej. Pengar till kameran hade jag tjänat ihop genom att arbeta som söndagsbrevbärare på posten i Härnösand. Jag har inget minne av att filmen var särskilt dyr. Däremot var framkallningen dyr.

Idag har jag fyra Contax, den sista en Contax AX som ger mig autofocus på alla mina sex Carl Zeiss-objektiv. Det är idag en gammal kamera men den kan nästan lika mycket som en digitalkamera idag och mer än jag använder mig av. Tidigare har jag haft tre Contarex. Att det blev Zeiss efter Voigtländer var en ren slump.

Fortfarade fotograferar jag enbart på; film. Det innebär ett merarbete när bilderna skall överföras till digitalt format –negativet scannas och ger då upphov till en datafil – men resultatet är värt sitt pris. Datafiler av alla användbara format kan skapas. även om en fil skall visas på en monitor och scannas med betydligt lägre upplösning så finns bildens "databas" ändå kvar orubbad på filmen och filmen torde vara mycket hållbarare än de datalagringsmedia som finns idag. Ett framtida problem sägs vara, att trots att det tas fler bilder nu än någonsin, kommer det att saknas bilder från vår tid. De flesta kommer att försvinna, eftersom digitala lagringsmedia är instabila. För att i en framtid se bildena måste även framtidens datorer kunna läsa filerna. Det senaste problemet är redan aktuellt i andra sammanhang.

Tyvärr gör de digitala format som används på nätet inte alls rättvisa åt bilderna. Både skärpa och upplösning måste reduceras för att visningen skall ske inom den tid som betraktaren orkar vänta på att bilderna visas på skärmen.

Den stora fördelen med det digitala formatet är att bilderna kan göras tillgängliga på ett helt annat sätt. Hittills har den en del av mitt bildarkiv endast setts av en fotoklubb i Linköping. Övriga delar har setts av min familj och mig själv.

Foto är en hobby som lärt mig att se och förstå mer av livet.

Olov Berlin